Denna höst samlas världens ledare för två viktiga möten om människans framtid. I september samlas de i New York för att besluta om 17 mål för en hållbar framtid och i december träffas de i Paris för att försöka komma överens om minskade utsläpp av växthusgaser.

I de intensiva samtal som har förberett för dessa två konferenser kan man urskilja två nyckelord: transformering och integrering.

Transformering betyder att det inte längre räcker med små förändringar för att lösa de utmaningar vi står inför. Det behövs en mer omfattande transformering av hur vi transporterar oss och hur vi får den energi vi behöver. Vi behöver även se på utbildning och hälsoinsatser på ett nytt sätt, t ex som en viktig investering för att minska framtida kostnader. Vi behöver troligen därför också se över de ekonomiska system vi har i dag, som ofta både är kortsiktiga och har allt för snäva ramar.

Integrering betyder att vi inte längre kan dela upp världen i delar och titta på en del i taget. Vi måste bygga världen hel igen och förstå att olika frågor påverkar varandra. När vi t ex ska bygga nya hus handlar det inte bara om att sätta ihop husen till lägsta kostnad. Det är just när man bygger husen som vi har möjlighet att skapa en rad olika saker som är viktiga för oss människor, och en hållbar framtid. T ex smartare transporter och trevliga mötesplatser. Frågorna är ofta för stora för att vi ska kunna klara dem var och en för sig, därför handlar integrering också om att vi måste lära oss att skapa tillsammans. Det gäller samverkan mellan olika yrkesgrupper, men det gäller även samverkan med de som utbildar sig.

 Min åsikt är att studenter är en mycket viktig grupp om världen ska klara transformering och integrering. Jag har erfarenhet från det ”Challenge Lab” som vi byggt upp vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Studenter är kunniga, och otåliga, då det kommer till att förändra det som uppenbart inte fungerar. De utmanar existerande verksamheter, samtidigt som de inte hotar någon. De representerar ingen annan än sig själva och dörrar står därför ofta öppna när de knackar på. De flesta som yrkesarbetar kan identifiera sig med en student och är därför oftast tillmötesgående. Det leder i sin tur till att studenter kan bli ett viktigt lim mellan olika samhällsaktörer och spela en viktig roll i att bygga tillit inom och mellan grupper. Utan den tilliten vågar vi inte prova de nya hållbara lösningarna!