Nedan ser du ett bilspel från FN mötet Stockholm + 50  På plats var Tommy Bengtsson och delade ut den miljöbok som föreningen Keep the planet Alive skapat med hjälp av bilder som barn ritat och  med texter om miljön från ett flertal miljödebatörer.
En jättefin bok  present till alla och envar  med suveräna texter angående klimat och miljö och underbara bilder  och tankar från barnen och samtidigt stöder du vårt arbete för miljön.
Beställ hos  Tommy Bengtsson tel 072-735 20 15 

loading...

Då var den färdig Klimatboken  tänkt att lämnas över till världens beslutsfattare på FN mötet Stockholm + 50
Du kan läsa den här  (se länk nedan) eller  om du vill ha  bättre bilder och trevligare uppslag så går den att köpa för 250 kronor +50 kr i frakt
Beställ hos  Tommy Bengtsson tel 072-735 20 15 
En  given  present till alla och envar  med suveräna texter angående klimat och miljö och underbara bilder  och tankar från barnen och samtidigt stöder du vårt arbete för miljön.
Är ni en förening och köper 10 st får ni den för 200 kronor

Text av Josefina Skerk  Vice President of the Saami Parliament in Sweden
My mother says: Winters have become strange. It rains, when it used to be cold. The ice that used to be safe to travel on is now far too often dangerous. We, the Indigenous Sami People, already live with the effects of climate change. It has arrived amongst industry that Sweden has forced up on us – the mines, forestry and hydropower. Now, Sweden aims for a Green shift, that means more industry.  Gigantic windmill parks in the Sami territory. It is devastating, as it would claim many of the remaining pieces of nature for Sami families. However, there is hope. It comes from all from people like you and me, speaking up for a better future for everyone. Our actions forms a collective weave. And it could become a force of nature in itself. As Arundhati Roy says it:
“Another world is not only possible, she is on her way. On a quiet day, I can hear her breathing.”

Det droppar från taket medan jag skriver den här texten. Utanför är landskapet vitt. Min mor säger: Vintrarna har blivit märkliga. Plötsliga värmeperioder och regnskurar, mitt i vintern. Snön smälter ihop. När kylan kommer tillbaka blir snön till ett istäcke som renen, älgen och andra djur har svårt gräva sig genom ner till maten på marken. De svälter.

Längre norrut gick hundratals renar genom isen och drunknade. De hade färdats längs isen, såsom renskötarna i området flyttat dem i hundratals år. Plötsligt var inte kunskapen giltig, färdvägen var farligare än någon kunnat tro.

Själv har jag drömt om att bli som min mormors generation, de som kan det mesta om vårt ”hemma”, där min samiska släkt kommer ifrån. Som vårdat det lilla område som alltid varit vårt så försiktigt och kärleksfullt. Men jag inser att det kanske inte blir så lätt. Samtidigt som klimatförändringarna vrider om, så verkar regeringen ha tänkt motverka klimatförändringen med samma tankesätt som vanligt: mer av industri.

Plötsligt ska marken sprängas bort och bli gruvor för klimatets skull. Vindlande gamla skogar ska kalhuggas för klimatets skull. Och så ska enorma vindkraftsparker byggas. För samerna måste också dra sitt strå till stacken, säger de. Men de vill inte höra på våra förslag till alternativ.

Skillnaden från förr är att idag är vi många som ser och som agerar. Allt ifrån stora organisationer till barn med kartongskyltar. Vi som säger stopp, vi bygger ingen bättre framtid om vi fortsätter bete oss på det vis som ledde oss till den här situationen. Att respektera urfolks rättigheter är för många en självklarhet. Till och med Världsbanken konstaterar att majoriteten av jordens biologiska mångfald finns på marker som ägs eller förvaltas av urfolk. Vi kan vår sak.

Du, jag och miljontals människor gör små och stora saker i vår vardag. På miljontals olika vis vävs våra insatser ihop till en bättre framtid. För oss alla. Som Arundhati Roy skriver:
“Another world is not only possible, she is on her way. On a quiet day, I can hear her breathing.”
Josefina Skerk  Vice President of the Saami Parliament in Sweden



 

Text av Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet

The need to fulfill all the promises that have been made since the United Nations’ first conference on the environment in Stockholm 50 years ago is enormous. United Nations Secretary-General António Guterres has stated that the three environment related crises are “our number one existential threat” that need “an urgent, all-out effort to turn things around.”

I år, 2022, är det 50 år sedan FN:s första konferens om den mänskliga miljön hölls i Stockholm. Konferensen brukar omnämnas som starten för det globala miljöarbetet. Sedan dess har FN:s medlemsländer bland mycket annat beslutat om mål för hållbar utveckling och konventioner för att minska klimatpåverkan och skydda den biologiska mångfalden. Länderna har också genom internationella överenskommelser lyckats minska förstörelsen av atmosfärens ozonskikt och användningen av den giftiga tungmetallen kvicksilver.

Men trots att 30 år har gått sedan världens länder beslutade om FN:s klimatkonvention under konferensen Earth summit i Rio de Janeiro 1992 har de inte lyckats minska påverkan på jordens klimatsystem i enlighet med de avtal som har slutits sedan dess. Det senaste avtalet, Parisavtalet, beslutades 2015. Det säger att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader med sikte på 1,5 grad. Jorden är redan drygt 1 grad varmare än innan industrialiseringen.Men trots att 30 år har gått sedan världens länder beslutade om FN:s klimatkonvention under konferensen Earth summit i Rio de Janeiro 1992 har de inte lyckats minska påverkan på jordens klimatsystem i enlighet med de avtal som har slutits sedan dess. Det senaste avtalet, Parisavtalet, beslutades 2015. Det säger att den globala uppvärmningen ska hållas under 2 grader med sikte på 1,5 grad. Jorden är redan drygt 1 grad varmare än innan industrialiseringen.

2015 beslutade världens länder i FN också om Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling som är en global handlingsplan för såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling. Målen ska nås senast 2030. De globala målen är integrerade med varandra och visar vikten av ett långsiktigt helhetsperspektiv på hur våra samhällen behöver utvecklas för att människor ska får det bättre utan att inverka negativt på våra ekosystem som behöver skyddas och stärkas efter lång tid av exploatering. Principen om att ingen ska lämnas utanför innebär att världens ledare också har åtagit sig att minska fattigdom, ojämlikhet och diskriminering.

Människan är beroende av naturen för sin överlevnad. Flera miljörelaterade kriser – klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och mängden föroreningar – behöver lösas. FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt att de tre miljörelaterade kriserna är vårt främsta existentiella hot och att de kräver skyndsamma ansträngningar för att vända utvecklingen.

I år håller Sverige tillsammans med Kenya FN-mötet Stockholm +50 för att driva på det globala miljöarbetet. Vi hoppas på goda resultat från mötet, men framför allt hoppas vi på ett globalt ledarskap på alla nivåer som går från ord till handling och förverkligar de åtgärder som FN:s medlemsstater skrivit under på sedan 1972 för att minska klimatpåverkan, skydda och stärka den biologiska mångfalden och minska mängden föroreningar samtidigt som ingen lämnas utanför. Det är dags att gå från ord till handling!

Annelie Börjesson
Ordförande i Svenska FN-förbundet


 

Text av Pernilla Baralt
Generalsekreterare UNICEF Sverige
Barns rättigheter och behov i fokus - vägen till en hållbar utveckling och framtid

It is more current now than ever to give priority to children’s rights and needs. Now is the time to listen and involve children and adolescents in decisions that affect them. There is no other way, but to listen to children, to make their rights a reality and secure a sustainable future for every child. Children's lives are present and they are our future. Every child has the right to life, security, development, education, and well-being. That we succeed is the very foundation of sustainable development. Locally, nationally and globally.

Det är dags att prioritera barnen och att sätta barnens behov och rättigheter i centrum. Det är dags att lyssna på och involvera barn och unga i beslut som rör dem. Endast så kan vi göra verklighet av barns rättigheter och säkra en hållbar utveckling. Barnen är våran framtid men deras liv pågå här och nu.
Alla barn har rätt till liv, trygghet, utveckling, utbildning och välmående. Att vi lyckas med det är själva grunden för en hållbar utveckling. Både lokalt, nationellt och globalt.

Dags att sätta barnets rättigheter i centrum
När barns behov och rättigheter prioriteras sker en positiv utveckling, inte bara för det enskilda barnet utan även för samhället och världen i stort. Barn behöver trygghet, rent vatten och ren luft, näringsrik mat, ett liv utan våld, utbildning och möjlighet att göra sin röst hörd och bli lyssnade på. I en värld där detta prioriteras främjas även en miljömässigt hållbar utveckling. När vi gör barn och unga delaktiga och tar hänsyn till barnets bästa ökar möjligheten att fatta rätt beslut för det enskilda barnet men även för långsiktigt hållbara beslut och investeringar. Att göra en barnkonsekvens analys är att göra en hållbarhets och framtidssäkring av våra beslut. Det är nyckeln till att arbeta förebyggande.

Ojämlikheten och klimathoten ökar
Redan innan pandemin och kriget i Ukraina fanns det stora globala utmaningar för barn och unga. Nu ligger vi tyvärr ännu längre ifrån målen i Agenda 2030. Barnarbete ökar och läskunnighet sjunker. Nästan hälften av alla världens barn; 1 miljard av världens  2,2 miljarder barn löper redan en extrem hög risk att drabbas av effekterna av klimatförändringarna. Det visar UNICEFs Barn- och Klimat Risk Index som presenterade i oktober 2021 tillsammans med Fridays For Future. Det är tydligt  - Klimatförändringarna  är en barnrättskris och det händer redan idag.
  Länk  till rapporten: https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED614506.pdf

Barn och ungas röster ger oss de insikter och perspektiv vi behöver
Alla barn har enligt barnkonventionen rätt att göra sin röst hörd och delta del i beslut som rör dem. Barn har också rätt till information, Det är vuxnas ansvar att se till att rättigheterna blir verklighet och att hitta sätt så att alla barn fått möjlighet att delta på lika villkor. Det  finns många sätt att delta och göra sin röst hörd på. UNICEF har tagit fram ett verktyg som heter-report. Det finns redan i 90 länder och används av mer än 300 miljoner barn. (Registera dig gärna på sverige.ureport.in och delta i du med!)

Att lyssna på barn och unga ger en positiv effekt på hela samhället  - både nu och i framtiden.  Låt oss involvera och investera i barnen – för en hållbar utveckling, för både människors och planetens bästa.
 
Pernilla Baralt
Generalsekreterare UNICEF Sverige


 

Text av  Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
To create hope and decrease environmental problems

50 years after the Stockholm conference the world faces two serious environmental crises – the climate and the nature crises. New reports from IPCC show both that the situation is urgent and that these crises are interconnected and therefore need to be solved together.
In recent years, the covid pandemic has also affected people and societies in many ways. The pandemic has caused a great deal of suffering and led to setbacks in the work against poverty and for human rights. Furthermore, the war in Ukraine has put Europe in a new political situation with large economic effects for the entire world. To solve these crises and to be able to give our children a hopeful future we need to tackle these crises jointly and with great determination.

För att skapa hopp och motverka miljöproblem
50 år efter Stockholmskonferensen står världen inför två akuta miljökriser; klimatkrisen och naturkrisen. Nya rapporter från FN:s klimatpanel visar både att läget är akut och att de bägge kriserna är sammanflätade och behöver lösas gemensamt.

Under de senaste åren har covidpandemin dessutom påverkat oss människor och våra samhällen på många olika sätt. Det har orsakat mycket lidande och lett till bakslag i arbetet med fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheter. Kriget i Ukraina har dessutom kastat in Europa i en helt ny säkerhetspolitisk situation och får stora ekonomiska följder för hela världen

Om vi ska klara av att hantera dessa kriser och ge våra barn en framtid att hoppas på måste vi tackla de olika kriserna gemensamt och med stor beslutsamhet. De resurser som investeras i att bygga upp samhällen igen efter covidpandemin kan och bör användas för att bygga något bättre och mer hållbart än tidigare. Investeringar kan användas för att ta språng mot framtiden samtidigt som de bidrar till att skapa arbetstillfällen och välfärd. 

Pandemin har påmint oss om hur beroende vi är av vår omvärld och att även Sverige är sårbart inför kriser – vi är en del av det globala samhället. Vi måste nu skapa ett mindre sårbart samhälle, där vi kan undvika effekterna av den klimat- och naturkris som vi befinner oss i och som vår livsstil med ohållbara produktions- och konsumtionsmönster har skapat. I stället för att bevara och förstärka en ekonomi som bygger på fossil energi och ohållbart resursutnyttjande måste fokus ligga på att snabba på en omställning för att minska utsläppen och rädda den biologiska mångfalden. Hela samhällsstrukturen måste delta i omställningen. Det handlar inte om enstaka åtgärder, det handlar om ett nytt välfärdssamhälle där vi kan leva ett gott liv utan att drabbas av de allvarliga effekter som klimat- och naturkriserna medför.

Under covidpandemin har många insett vikten av våra relationer med varandra och till naturen. En annan insikt av pandemin är att vi kan ställa om vårt samhälle när vi måste – och vi kan göra det snabbt. En lång rad snabba och tuffa politiska beslut har fattats. Som privatpersoner har vi snabbt ändrat våra konsumtionsvanor och beteenden, vi har lärt oss delta i digitala möten, vi har skaffat oss nya resvanor och intressen. Inte minst har många upptäckt naturens läkande kraft.

Efter Rysslands invasion i Ukraina, har vi sett hur många länder går samman och agerar genom sanktioner mot Ryssland och med stöd till Ukraina. Vårt beroende av fossila bränslen och att inkomsterna från dessa upprätthåller inte bara Putins regim utan också många andra diktaturer har blivit mycket tydligt. Det visar att vi måste ställa om från det fossila samhället så fort som möjligt.

Världen står inför många kriser, men det finns lösningar på bordet. Vad som behövs är politiskt mod och ledarskap. Pandemin och Ukrainakriget visar att det går att agera beslutsamt, gemensamt och med kraft. Naturskyddsföreningen fortsätter att driva på för miljön och klimatet i Sverige och världen, för att skapa hopp och motverka miljöproblem.
Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen
Du kan läsa mer på vår hemsida www.naturskyddsforeningen.se



 

Text av Sven Svedulf, Kungsbacka FN-förening.
ANOTHER WORLD IS POSSIBLE!

We know what we have to do! We can do it - a world in balance and peace! But not without sacrifices and only together!
EN ANNAN VÄRLD ÄR MÖJLIG…!
”Öka tillväxten!”, har i över sextio år varit mantrat som förväntats framkalla vårt paradis. Men, ack, så fel det blev! Ordet ekonomi betyder ”hushållning med begränsade resurser” och vi har nu med förfäran upptäckt att vi producerar och konsumerar på ett sätt som jorden inte tål. Vi överträder planetens gränser. Den biologiska mångfalden minskar och naturens ekosystem, grundvalen för vårt liv, kraschar. Jorden har fått feber som leder till klimatförändringar och naturkatastrofer som hotar många miljoner människors liv och framtid.

Vi vet allt detta, sedan mer än trettio år tillbaka. Vi vet också att vi måste göra våra samhällen fossilfria för att hålla planeten i den balans som gett så många generationer ett gott liv. Forskarna hävdar också att vi kan göra det! Vi kan upphöra med de fossila utsläppen och övergå till fossilfri energi. Vi kan sluta hugga ner skogarna som lagrar koldioxid och dika igen våtmarkerna som läcker. Vi kan odla så att jorden suger upp istället för att läcka koldioxid. Tekniken och resurserna finns. Men, vi måste säga nej till vår girighet efter mer och mer åt oss själva och ja till att dela med oss så att det räcker till alla, djur, växter och våra barn och barnbarn. Vi minskar vårt materiella överflöd, men får i gengäld ett mer meningsfullt och lyckligare liv!

”Att göra slut på den fossila eran kommer att bli svårt. Men, det kommer inte att bli lika svårt som att leva i en värld där vi inte gör det. (David Wallace-Wells)                                                                                                                                                  
En annan värld är möjlig! Vi vet vad vi måste göra. Vi kan göra det, om vi vill. Men, det är bara möjligt om vi gör det tillsammans!

FN:s Agenda 2030 med de 17 globala målen är en omvälvande handlingsplan som leder oss till en värld i fred och balans.  
EN ANNAN VÄRLD ÄR MÖJLIG! TILLSAMMANS KAN VI BYGGA DEN!
Sven Svedulf, Kungsbacka FN-förening.Se vår websida: www.hallbartlivikungsbacka.se


 

Text av Lennart Johansson UtbildningsansvarigSveriges Biodlares Riksförbund
www.biodlarna.se
Swedish Beekeepers’ Association
Sveriges Biodlares Riksförbund, intresseorganisationen för nära 17 000 svenska biodlare, arbetar för att öka biodlingen i Sverige.
Vi har cirka 270 föreningar i 25 distrikt i hela landet och vårt kontor finns i Skänninge. För mer information www.biodlarna.se

Pollineringens betydelse för goda skördar/samhälle
Preamble

For a long period of time, humans have gathered the nectar and pollen that bees collect, which the bees have processed to honey. What might be forgotten is that bees make an extraordinary effort pollinating while  gathering nectar and pollen. You could say that the value of the pollination work is far more important than the value of the honey they produce.

Ingress
Under lång tid har människan tagit tillvara på den nektar och pollen som bina samlar in, som efter binas behandling blir honung.  Det man ofta inte tänker på är det fantastiska pollinerings arbete bina utför i samband med att de samlar nektar och pollen. Man brukar säga att värdet av pollineringsarbetet är långt mycket större än värdet på honungen.

Bin och humlor har stor betydelse för pollineringen av odlade och vilda växter. Jordbruksverket uppskattade 2009 att det ekonomiska värdet av pollineringen av odlade grödor enbart i Sverige uppgår till mellan 189 och 325 miljoner kronor. Dessutom pollinerar ju bina även vilda växter såsom blåbär och hallon. Man brukar säga att en tredjedel av vår föda är helt beroende av pollinerande insekter, och omkring 85 procent genomförs av honungsbin. Dessutom finns ca 200 arter av solitärbin. De producerar inte honung men bidrar i hög grad till pollineringen i naturen. De lever inte i samhällen som honungsbin, utan är enskilda individer.

Under många år har det rapporterats om bidöd och att antalet pollinerare minskat. När det gäller honungsbiet finns flera orsaker till det. En stor orsak till är det kvalster kallat Varroa kvalster som livnär sig på bina. De bär på ett virus som kan drabba bina, med bidöd som följd. Dessutom kan de drabbas av yngelröta, stress, foderbrist, monokulturodlingar och bekämpningsmedel. När det gäller bekämpningsregler har man konstaterat att vuxna bin drabbas, men även binas yngel eftersom giftet finns i det pollen som bina samlar in för att bl.a. mata ynglet med. Det har gjorts en studie som slår fast att bina drabbas hårt av bekämpningsmedel som exempelvis neonikotinoider.
 
Det råder stor enighet bland forskare över hela världen att bina har positiv inverkan på kvantitet och kvalitet i såväl raps- som rypsgrödor. Skörden ökar med 5% för raps och 15 % för ryps. Binas verksamhet bidrar till att grödan mognar tidigare, vilket ger lägre vattenhalt och säkrare skörd. Den förbättrade pollineringen gör att fröet mognar jämnare vilket ger mindre spill. Oljeväxternas blommor vissnar efter befruktningen varför risken för angrepp från skadeinsekter blir mindre vid en snabb pollinering och klorofyllhalten blir lägre på grund av den högre andelen mogna frön vid en tidig och jämnt pollinerad gröda. Binas effektiva pollinering ger således fler och oljerikare frön vilket naturligtvis direkt påverkar odlingens ekonomiska avkastning.
 
Att pollineringen är viktig för odlade grödor och att effekten av att pollinering sker i olika processer kan man förstå genom förklaringen ovan, det är kunskaper som ofta stannar hos de som är intresserade av biologiska system och kanske inte alltid når fram till platsen för  de ekonomiska kalkylerna. För att det ekonomiska systemet ska bidra till att gynna det som kan öka skördar och minska förluster, genom att dra nytta av naturens snillerikedom behöver vi lyfta fram betydelsen av honungsbiets pollinering för livsmedelsproduktionen.
 Lennart Johansson

 

Text av Andri Snær Magnason Ur boken Om tiden och vattnet
Att ha levt i de vita giganternas tid

»I framtiden kommer jöklar att vara ett exotiskt fenomen, sällsynta som den bengaliska tigern. Att ha levt i de vita giganternas tid sveps in i en sagoklang, som att ha klappat en drake, eller hållit garfågelns ägg
i handen. Jöklar kommer i och för sig att finnas i polartrakterna: på Grönland och i Antarktis ytterligare ett par tusen år, men antagligen inte i Alperna och Anderna, och de kommer mestadels att vara för- svunna från Himalaya och Island. Folk kommer att ställa frågan: Hur beskrevs jöklarna i början av 2000-talet?«


Universums rimfrostvita moder Himalayaregionen har 46 000 jöklar och bland dem står några av världens högsta berg, varav flera sticker upp över 8 000 meters höjd. Jöklarna är utspridda över hela
bergskedjan och gömmer sig i dalgångar och nischdalar invid tvärbranta bergssidor. Sammanlagt är Himalayas jöklar inte mer än fyra gånger större till ytan än de isländska jöklarna: de täcker sammanlagt ett område på cirka 40 000 kvadratkilometer, men volymen är mycket lik volymen för samtliga isländska jöklar, cirka 4 000 kubikkilometer.

Många av Islands jöklar går ända ner till havsnivån, och man kan tänka sig att den sortens jöklar skulle vara känsligare för klimatförändringar än jöklarna i him- melsbergen Himalaya. Ny forskning visar att jöklar på hög höjd, där vinterns rike tycks vara evigt, har retirerat på ett sätt som kan jämföras med de isländska jöklarna

Jökelns yta berättar bara halva historien, eftersom jöklarna blir upp till en meter tunnare varje år. Vid en jökeltunga i Himalaya har det bildats en instabil jökel- lagun bakom obeständiga ändmoräner. Dessa vallar har brustit och förorsakat översvämningar med tillhörande dödsoffer i städer och byar som ligger nära jökelälvarna

Medan de isländska jöklarna retirerar ökar flödet i jökelälvarna, och på kort sikt är det utmärkta nyheter för energibolagen, men därefter kommer flödet att avta igen och bli lika med nederbörden. Jöklarna påverkar
vädersystemen och drar till sig nederbörden så att den mestadels faller på sydsidan av de större jöklarna, men skulle de försvinna kommer den sannolikt att flytta sig norrut. I Himalaya gäller detsamma, och flödet från jökelsjöarna beräknas öka under kommande decennier.

Problemet är att medan de flesta isländska floder rinner vilda och fria ut i havet, så är vattendragen i Himalaya- regionen själva kroppspulsådern för en miljard jord- klotsbor och grundvalen för biologisk mångfald, från bergstrakterna till utloppet. Så länge vattnet tilltar på grund av avsmältning kan det uppstå ett falskt välstånd, som en bank som töms eller ett höförråd som äts upp.

Det är någonting illavarslande med ett problem som består i att när vattenflödet ökas under begränsad tid ökar livskvalitet, skördar, grundvattennivå och elpro- duktion, tills mattan rycks bort under miljoner männi- skors fötter. När jöklarna är borta kommer ett annat och besvärligare system, med alltför mycket vatten under monsuntiden och vattenbrist under torrperio- derna. Den service jöklarna tillhandahåller är gratis,  och nu är det många som har börjat förstå varför dessa jöklar ansågs heliga.

Läs hela artikeln i Balder nr2 2021
http://www.baldersforlag.se/




 

Text av Rolf  Wholin om Rachel Carsons bok  Tyst Vår  (Silent Spring) Ur tidskriften Balder 02-2021
Rachel Carson – En gaiagestalt med språkets nådegåva

Rachel Carson, Woods Hole, Massachusetts, 1950. Foto: Linda Lear Center for Special Collections & Archives, Connecticut College and PBS.

Med sin titel Tyst vår slog Carson an en biologisk hjärtesträng, samtidigt som hon vidrörde en öm ekologisk/ornitologisk sanning: osedda fåglar kan hålla sig gömda, ohörda fåglar har troligen gått förlorade.

Mellan den första rymdfärden 1961 och mordet på president John F. Kennedy 1963 faller publiceringen av en forskning med samma symboliska tyngd som båda dessa händelser men med en mer bärande räckvidd in i framtiden på planeten än Vostok-kapselns kastbana runt jorden. 1962 släpptes således Rachel Carsons vägröjande rapport Silent Spring i usa (Tyst vår i Sverige 1963). Sovjetastronauten Gagarin fick som första människa från 300 kilometers höjd under cirka en timme och femtio minuter se jorden i dess avrundade helhet på plats i tomheten. Rachel Carson insåg planetens integritet från motsatt håll, ur ett ekologiskt och molekylärt perspektiv, hur det industriella kemikaliekomplexet höll på att lönnmörda naturen med bekämpningsmedel.

De förhärjningar av naturen och ekologin som Carson drog fram i ljuset, demaskerade och styrkte vetenskapligt, dessa härjningar fortgår ännu sextio år senare, bara mer utstuderat nu med den extra bördan av en svår global klimatrubbning.

Rachel Carson var marinbiolog, oceanograf, genetiker, ämbetskvinna vid motsvarande »Statens Fiskeriverk« i USA, senare dess »Fisk- och Viltvård«. Hon blev flerfaldigt hedersdoktorerad och vann redan med sin första bok (1941) litterär respekt, vilken med tiden bara växte. Hon måste alltså värderas som en av 1900-talets kvinnliga storheter, men helt försummad av feminismen. Likväl blev Tyst vår naturvårdens bergspredikan, om att världen inte står i brand, men står som ett levande frågetecken med ena foten snubblande nära stupet och i tvingande pakt med sina fiender. Allt på planeten har blivit till salu

Läs hela artikeln i Balder nr2 2021
http://www.baldersforlag.se/category/2021/page/2/
Tags: Rolf Wohlin



 

 Text av Kristina Sahlqvist
Arkitekt SIR/MSA

Agenda 2030 och Globala målen för hållbarhet antogs av världens ledare och FN år 2015. Globala målen ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder. 

Den sociala hållbarheten omfattar rättvisa, jämlikhet och demokrati, den ekonomiska konsumtion och produktion och den miljömässiga omfattar ekosystemet, naturresurser och naturens kretslopp. En hållbar utveckling innebär att vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Vi måste leva på ett sätt idag som innebär att framtida generationer har samma möjligheter som vi.
För att nå Globala målen krävs ekonomisk tillväxt som samtidigt värnar om social och miljömässig hållbarhet. Företag har en central roll i arbetet för att nå målen.
Vi måste tänka cirkulärt och använda våra resurser i ett förnyat kretslopp. Det innebär att vi behöver öka andelen återvunna material i produkter som kan återvinnas igen och igen.  

Men hur ska landets alla tillverkningsindustrier bära sig åt för att sätta återvinning i system? I ett nystartat forskningsprojekt Creaternity, ska universitetet samarbeta med industriföretag och komma industrin till undsättning.  Den bärande tanken är att förverkliga drömmen om cirkulär ekonomi genom att ge stöd åt processer där produkterna blir maximalt återvinningsbara.

I arbetet mot en mer hållbar framtid har arkitekter, formgivare, modeskapare, och forskare en allt viktigare roll. Design har en nyckelroll i omställningen mot ett hållbart samhälle. Design kan förvandla information till handling, och idé till affär. Design kan få cirkeln att slutas. Ett svenskt designprojekt ska lyfta upp aktörer som på olika sätt driver utvecklingen framåt, från enskilda formgivare till stora designföretag. Ett syfte är att framhålla Sverige som ett föregångsland i hållbar design, och därmed inspirera andra. 
 
Jag är inredningsarkitekt och möbelformgivare och för oss nordiska arkitekter och formgivare är hållbarhet något helt naturligt som länge funnits inom hantverk och formgivning. Det kan handla om att man planerar för mängden material eller att en produkt ska gå att återvinna och underhålla. Här kan en designer eller arkitekt göra stor skillnad. Som designer måste du tänka baklänges, och börja planera för hur produkten ska underhållas och återvinnas redan innan den är gjord.
 
Kristina Sahlqvist
Arkitekt SIR/MSA



 

Text av Margot Wallström  EU-kommissionär 2000-2010, FN:s särskilda representant 2010-2012, Sveriges utrikesminister 2014-2019
Over the last decade the number of conflicts and people killed in them has doubled. Right now a brutal war is ravaging Ukraine. Both the war and the climate crisis have links to our dependence on fossil fuels, like Russian oil and gas. The latest IPCC report has been called  ”an atlas of human suffering” and gives evidence that humankind has made enormous progress but at the expense of nature and biodiversity. Security and stability affected by the loss. No time to loose for us to change course.
Världen har blivit mycket farligare.
 De senaste tio åren har både antalet konflikter liksom antalet människor som dött i dessa, fördubblats. 
När det här skrivs pågår ett brinnande krig i Ukraina. Människor dödas, lemlästas och traumatiseras. Den materiella förstörelsen är enorm.
Rapporteringen om kriget tar all vår uppmärksamhet. Många är rädda och vreden mot Ryssland växer. Men det som sker har också mobiliserat stor medkänsla och solidaritet med det ukrainska folket som visat sin motståndsvilja. På samma sätt som vi kan känna stygn av dåligt samvete över vår egen vardagslycka när vi vet att människor lider så svårt i vår närhet - så finns inte så mycket utrymme att offentligt diskutera andra frågor än kriget. 
Men det finns kopplingar och samband mellan säkerhetspolitik och klimatfrågan som måste få ta sig in på vår politiska dagordning så snart som möjligt. Den ukrainska klimatforskaren Svitlana Krakovska har påpekat att både klimatkrisen och kriget drivs av världens stora beroende av fossila bränslen. Det har blivit nästan övertydligt illustrerat av vad som hänt nu: i Tyskland och  hela EU vill man bryta sitt beroende av rysk olja och gas och inser att det är mycket bråttom att hitta och investera i alternativ. Våra ekonomier är sammanflätade med Rysslands tillgångar; fossila bränslen såväl som mineraler och viktiga grödor.
När FN:s klimatpanel IPCC presenterade sin senaste rapport sammanföll det i tid med invasionen och kriget mot Ukraina. Generalsekreterare Antonio Guterres kallar rapporten ”En atlas över mänskligt lidande”. Det är en ödesmättad benämning av ett läge där klimatkrisen bryter sönder länders resiliens= motståndskraft. Att det finns ett samband mellan klimat och säkerhet har världen känt till länge. En majoritet av FN:s fredsbevarande styrkor är utplacerade i länder som drabbats svårt av klimatförändringarnas effekter. När Sverige tog plats i FN:s Säkerhetsråd var denna fråga prioriterad, liksom i OSSE-sammanhang. Det betyder att klimatkrisen i högre grad ses som också ett säkerhetshot.

 Mänskligheten har gjort fantastiska framsteg - men vi har gjort det på bekostnad av naturen och den biologiska mångfalden. Det som skapat flest rubriker de senaste åren är skogsbränder, översvämningar, stormar, värmeböljor och naturkatastrofer. Dessa fenomen har blivit vanligare, extremare och dödligare. När vår livsmiljö försämras så drastiskt som under de senaste årtiondena så påverkas stabiliteten och säkerheten överallt. Till exempel: en konflikt ökar risken för brist på mat och vatten - och brist på mat och vatten ökar risken för konflikt…

Det akuta försämrade säkerhetsläget har fått land efter land (också Sverige) att lova stora ökningar av försvarsbudgeten. Kommer det att finnas pengar till att också bygga beredskap mot klimatkrisens effekter som  t ex extrema väderförhållanden och förlust av biologisk mångfald? Att bekämpa fattigdom och svält, bygga fungerande samhällsinstitutioner och hälsovård för alla, samt förebygga pandemier är ju sätt att också undvika konflikter. 

I en tid när även demokratin är under attack måste vi försvara det internationella samarbetet.  Vi behöver FN, EU och andra organisationer som skapar mötesplatser, dialog och regelstyrt samarbete. FN:s hållbarhetsmål som antogs 2015 konstaterar att ” Det blir ingen hållbar utveckling utan fred - och ingen fred utan hållbar utveckling”. Och tiden är knapp…
 
Margot Wallström
 

Text av  Nastaran Zargari Jordens Vänner
Grassroot movement for climate justice
 “It’s not about the carbon in the air, but the power on the ground” - A phrase often used by grassroots movements demanding climate justice. It impels us to understand people and communities most vulnerable to the impacts of climate change. Often, people on the front line of climate change have contributed least to the causes of climate crisis.

Begreppet klimaträttvisa åskådliggör hur vi ska hantera klimatförändringar orsakade av mänskliga handlingar. Klimatförändringarna behöver nämligen alltid belysas i ljuset av rådande sociala orättvisor. Skador och effekter av klimatförändringar slår olika på fattiga och rika länder, även på olika sociala grupper i samhället. En rättvis resursfördelning behövs så att människor och länder som är mer sårbara för klimatförändringar ges resurser att skydda sig mot dessa, men också möjligheter att skapa bättre livsvillkor. Rika länder och storföretag behöver kompensera för den påverkan deras utsläpp har på miljön i fattigare länder.

Människor och gräsrotsrörelser världen över kämpar mot exploateringsintressen som åsidosätter miljön och människors rättigheter. Såväl i Sverige som i övriga världen är bevarandet av skogen en av miljörörelsens hjärtefrågor. I Sverige har gräsrotsrörelserna många gånger visat hur man tillsammans kan göra skillnad. Ett exempel är Ojnareskogen - Gotlands största vildmarksområde som i början av 2000-talet skulle avverkas för etablering av kalkbrott. Efter en folklig kamp på 15 år, beslutade Högsta domstolen till slut att skogen skulle få stå kvar och dessutom bli nationalpark. En annan viktig kamp är nedrustningen av fossila bränslen. Jordens Vänner i Nederländerna stämde förra året företaget Shell som dömdes till att drastiskt sänka sina koldioxidutsläpp. På hemmaplan lyckades nätverket Fossilgasfällan genom opinionsbildning och manifestationer stoppa byggandet av en ny fossilgasterminal i Göteborgs hamn 2019.

Dessa exempel visar hur gräsrotsrörelsernas roll är att räkna med och att de bidrar till förändringar som är nödvändiga för den biologiska mångfalden, människors rättigheter och för att vi ska klara klimatmålen enligt Parisavtalet. Politik som kommit uppifrån har historiskt sett medfört upplevelser av orättvisor. För att omställningen ska ske på ett demokratiskt och rättvist sätt krävs att gräsrotsperspektivet inkluderas i förhandlingar och policyutformning.
Kunskap och lösningar finns hos ledare och organisationer/miljörättskämpar som varje dag står på frontlinjen i kampen för klimat och mänskliga rättigheter. De måste få vara med där besluten fattas, och de måste hörsammas.
 Nasdaran Zargari Jordens Vänner



 


Text av Isadora Wronski Sverigechef Greenpeace
Our planet is in a crisis due to how we treat nature. In order for the planet to heal we need to leave pollution, fossil fuels and overconsumption behind, and protect our ecosystems. We need to redefine what a good life is, stop the stressful chase for more stuff and focus on improving real quality of life.

Effekterna av klimatförändringarna har kommit tidigare, är mer utbredda och får värre konsekvenser än förutspått. Ekosystem på land och i haven runt om i världen har förändrats. Extremväder har redan observerats i alla bebodda områden på jorden, många värre än någonsin tidigare.

Varje år förstör och förbrukar vi naturen som om vi hade fyra planeter, trots att vi bara har en. Industrin skövlar skogar och förvandlar ekosystem till engångsprodukter eller eldar upp dem som bränsle. Nya gruvor, som hotar urfolk och natur, öppnas för att bryta mineraler och producera fler prylar som vi inte nödvändigtvis behöver. Vårt industriella jordbruk utarmar jordens livskraft och gör att maten blir mindre näringsrik, och vår användning av gifter får världens insektsbestånd att kollapsa. Plastföroreningar gör att det om mindre än tio år kan finnas mer plast än fisk i havet. Vårt nuvarande ekonomiska system driver på massutrotning av arter, upphettningen av planeten och ökande klyftor. Vårt samhällssystem tar inte hänsyn till vad vare sig människor eller vad naturen runt omkring oss behöver för att frodas eller ens överleva.

De samhällssystem vi skapat håller inte längre och håller på att falla samman, på grund av miljökriser och sociala klyftor. Det är skrämmande men samtidigt en möjlighet att skapa något nytt som är bättre. Det är svårt, men inte alls omöjligt. Vi vet vad både vi människor och naturen runt omkring oss behöver för att må bra och frodas.

Vi måste bryta vårt beroende av fossila bränslen. Ingen mer kol, olja eller fossilgas. Minska behovet av energi, effektivisera och se till att all energi kommer från hållbara förnybara energislag. Vi måste skydda minst 30 procent av alla ekosystem på land och i haven för att ge dem en chans att återhämta sig, och ställa om till ett naturnära jordbruk, och skogsbruk. Vi behöver minska behovet av resurser i samhället och ställa om all industriell verksamhet till cirkulära flöden, återvinna och återbruka.
För att säkra biologisk mångfald och ge planeten tid att läka.
 
Och, mycket viktigt, vi behöver rättvisa och solidaritet. De som har förorenat mest måste hållas ansvariga för att skydda dem som drabbas hårdast. Vi behöver kunna hålla företag och regeringar ansvariga för de skador de orsakar med sin exploatering.

Det här är några av de åtgärder vi kan kräva av vår regering. Låt oss göra det tillsammans, och få den säkra och hållbara framtid vi förtjänar.
Isadora Wronski Sverigechef Greenpeace

 


 

loading...

Text av Ola Jennersten docent i zooekologi

Beloved butterflies

We might have difficulties to enjoy wasps, but butterflies are probably the most beloved insects, not least because of their beautiful colors. The wings have lots of scales - their scientific name Lepidoptera means scaly wings - which with different colors and the refraction of light create the beautiful patterns, different for each species.
Translation from the book Naturlycka- Vår värdefulla biologiska mångfald by Ola Jennersten, Bazar, 2020.
                                                                             Älskade fjärilar
Om vi nu har lite svårt att känna glädje över getingar, så är fjärilar de kanske mest älskade insekterna, inte minst tack vare sina vackra färger. Vingarna har mängder med fjäll – och det vetenskapliga namnet Lepidoptera betyder just fjällvingade – som med olika färger och ljusets brytning skapar de vackra mönstren, olika för varje art.
De flesta fjärilar har också en sugsnabel som de använder för att suga upp nektar eller andra vätskor. Det finns drygt 2 600 olika bofasta fjärilsarter i Sverige. Ytterligare drygt 200 arter av fjärilar har påträffats någon enstaka gång här i landet. Entomologer delar upp fjärilarna i stor- och småfjärilar. Av storfjärilar finns det ungefär 1 000 olika arter och de brukar i sin tur delas upp i natt- och dagfjärilar.

Nattfjärilarna utgörs av flera olika fjärilsfamiljer, där de flesta är nattflygande: svärmare, spinnare, nattflyn och mätare är de mest välkända. Det finns drygt 120 dagfjärilsarter i Sverige. De delas in i fem familjer: riddarfjärilar, vitfjärilar, praktfjärilar, juvelvingar och tjockhuvudfjärilar. Småfjärilsarterna delas upp i tre familjer: malar, vecklare och mott. I 2020 års rödlista finns 549 fjärilar listade och av dem är 266 hotade och 18 nationellt utdöda.

Fjärilarna har en fullständig utveckling, och det betyder att äggen utvecklas till en växtätande larv som med tiden blir allt större och efter ett antal hudömsningar förvandlas till en puppa. Inne i puppan utvecklas larven till en fjäril som så småningom kryper ut ur puppan. Sedan måste den pumpa in vätska i vingarnas ribbor så att de blir plana. Först därefter kan den börja sin livscykel som en vacker, gracil fjäril. Det är bara under larvstadiet som fjärilarna – och andra insekter med fullständig utveckling – växer.

 

Denna text kommer från boken Naturlycka – Vår värdefulla biologiska mångfald, av Ola Jennersten, Bazar Förlag, 2020. Boken valdes till Årets Pandabok 2021 av Världsnaturfonden WWF


 

Förord till MILJÖBOK


Ola Jennersten är docent i zooekologi, har forskat om pollinationsekologi och arbetat med naturvård vid Världsnaturfonden WWF i mer än 30 år, är ivrig naturfotograf och har skivit flera böcker om olika naturvårdsfrågor.
 

Biodiversity, biodiversity, ecosystems, eco-system services, natural benefits, sustainability goals, environmental quality goals, species richness, speciation, taxonomy, red listing ... The words and concepts are many and sometimes confusing, but together they are about something as crucial as our survival.

In 2010, world leaders adopted a strategic plan of twenty targets for biodiversity during the period 2011–2020: The Aichi goals. These goals had been set by the UN Convention on biodiversity (CBD), but unfortunately none of the goals had been reached in 2020. One of the twenty sub-goals is to explain for people why Biodiversity is so important - and how we can save it.

This book is my way of trying to contribute to that goal and I hope you too want to join in and pull your straw to the pile. Without a rich biodiversity, we are all in big trouble!
The concept of biodiversity was established by the American ecologist Edward O. Wilson in his book Biodiversity from 1988. The book's message was followed up by the Convention on Biological Diversity in 1992, during the Convention´s first meeting in Rio de Janeiro, Brazil.
Scientifically, biological diversity is defined as the richness of variation among living organisms and the definition includes diversity within species, between species and within ecosystem.
The genetic variation, the within species variation, is needed for organisms to be able to adapt to environmental changes. Species richness and species formation is the base for the ecosystems where different species coexist.

The species is the building block of biodiversity and can be described as a collection of individuals that mate with each other and thus creates a fertile and productive offspring. The concept of species is not one hundred percent accurate. This is noticeable when researchers change the classification of difficult-to-determine species, their taxonomy, according to new scientific findings.

Ecosystems consist of biological societies with different species of plants and animals coexisting with its surrounding environment, for example forest, grasslands, desert, freshwater and marine ecosystems. The most species-rich ecosystems are tropical rainforests and marine coral reefs.
According to CBD, we all have a responsibility for this richness of both wild and domesticated species, and this applies both internationally, nationally and regionally.
 
Translation from the book Naturlycka- Vår värdefulla biologiska mångfald by Ola Jennersten, Bazar, 2020.

Ola Jennersten – ur boken Naturlycka – Vår värdefulla biologiska mångfald
Naturlycka (om biologisk mångfald och hur jag själv kan hjälpa till) WWFs Pandabok 2021
Finns att köpa på nätbokhandeln som bokus.com och adlibris.com
Naturlycka finns nu också som ljudbok och en POD som också bygger på boken


 

Förord till MILJÖBOK

Ola Jennersten – ur boken Naturlycka – Vår värdefulla biologiska mångfald

Biodiversity, biodiversity, ecosystems, eco-system services, natural benefits, sustainability goals, environmental quality goals, species richness, speciation, taxonomy, red listing ... The words and concepts are many and sometimes confusing, but together they are about something as crucial as our survival.

Biologisk mångfald, biodiversitet, ekosystem, ekosystemtjänster, naturnyttor, hållbarhetsmål, miljökvalitetsmål, artrikedom, artbildning, taxonomi, rödlistning .......
Orden och begreppen är många och ibland förvirrande, men tillsammans handlar de om något så avgörande viktigt som allas vår överlevnad.
År 2010 antog världens ledare en strategisk plan med tjugo mål för biologisk mångfald under perioden 2011–2020: Aichimålen. Målen hade upprättats av FN-konventionen om biologisk mångfald (CBD), men de hade ännu inte uppnåtts 2020. Ett av de tjugo delmålen är att vi alla ska förstå varför biologisk mångfald är så viktig – och hur vi kan rädda den. Den här publikationen är ett sätt att försöka att bidra till det målet och jag hoppas att också du vill vara med och dra ditt strå till stacken. Utan en rik biologisk mångfald är vi alla riktigt illa ute här på jorden.

Begreppet biologisk mångfald skapades av den amerikanske ekologen Edward O. Wilson som 1988 skrev boken Biodiversity och bokens budskap följdes upp i Konventionen om biologisk mångfald eller »Riokonventionen«, eftersom det första mötet ägde rum 1992 i Rio de Janeiro i Brasilien.

Vetenskapligt definierar man biologisk mångfald som variationsrikedomen bland levande organismer och definitionen innefattar både mångfald inom arter, mellan arter och inom ekosystem. Den genetiska variationen, inomartsvariationen, behövs för att organismer ska kunna anpassa sig till förändringar i omvärlden. Artrikedom och artbildning är bas för ekosystemen där olika arter samexisterar.

Arten är byggstenen för biologisk mångfald och kan beskrivas som en samling av individer som parar sig med varandra och därmed skapar en fruktbar och produktiv avkomma. Artbegreppet är inte hundraprocentigt träffsäkert, något som märks när forskare ändrar på svårbestämda arters klassificering, taxonomi, efter nya rön.

Det vi kallar ekosystem består av ett biologiskt samhälle med olika arter av växter och djur som samexisterar med den omgivande miljön, som skog, gräsmarker, öken, sötvatten och marina ekosystem. De allra mest artrika ekosystemen är tropiska regnskogar och marina korallrev.

Enligt Riokonventionen har vi alla ett ansvar för denna rikedom av både vilda och förädlade, domesticerade, arter och det gäller både internationellt, nationellt och regionalt. biologisk mångfald.


 


Text Martin Almqvist
Havets magi
 
Det som nyss var ett intetsägande golv förvandlas som i ett trollslag till ett böljande tak.
Solljuset studsar fram och tillbaka på minsta vågtopp, spelar, leker och faller sedan i skimrande räta linjer. Vi följer strålarna, låter oss sakta sjunka i ett omslutande blågrönt, allt diffusare hav.
 
Omvärlden tätnar och mörknar, men så skymtar tillslut bottnen, först som ett töcken, sedan som tydliga konturer av klippor, sand och tång. Det solljus som finns kvar landar här, vad spelar det över lika underbart bisarra, vackra och fascinerande former av liv. Som under havets yta?
 
Om det finns magi på denna planeten, så är den i förbund med vattnets egenskaper.
    
Livets mångfald och samspel förbluffar! Även om vi människor tyvärr är sysselsatta med att kasta om premisserna är det ännu både vackert och intressant.  
 
Som fotograf kompletterades min fascination för havet ytterligare då jag lyckades komma över ett annorlunda mikroskop! Detta är av det slag som på åttiotalet användes för att få igång de allra första IVF barnen i Sverige. Jag lyckades sedan med mikroskopets hjälp upptäcka en ny värld – havets minstingar. Hoppet i fascination - från blåvalar till cyanobakterier - var verkligen förvånansvärt kort!
 
Den mångfald av livsformer som vi människor idag delar vår tillvaro med lyfter ytterligare betydelsen av vad vi gör. Hur vi påverkar jordens miljö och klimat.
 
Några som redan hade reagerat på detta är de som i Australien startade den ideella organisationen ”Ocean Crusaders”
Den handfasta syssla som där påbörjades är att göra öar och stränder till renare och bättre platser. Idag arbetar ett tjugotal personer inom denna organisation i Sverige, däribland jag själv. Tack vare Ocean Crusaders kan jag nu kombinera mitt fotograferande med att göra stränder och öar till bättre platser för alla slags livsformer!
 
I Göteborgs skärgård städar vi naturreservat och fågelskyddsområden under november till april. Under senvår, sommar och höst tar vi oss i stället an skräp på andra öar och stränder. På så gott som samtliga ligger mängder av skräp – skräp som lämnats kvar eller som blivit ditfört av vindar och vågor. Plastpåsar, plastflaskor - tomma eller fyllda med diverse giftiga kemikalier. Där ligger också glassplitter, diverse metallföremål och målat eller tryckimpregnerat trä. Alltsammans saker som liv mår dåligt av i vår fascinerande vackra natur. Det är ju vi människor som bär på tyngden i ansvaret över livet.
 Martin Almqvist
 

Text av Jan Westin  Vetenskaplig ledare The Perfect World Foundation                          
A planet to share
Man is but one of about 8,7 million species on Earth. Yet we act as if it is our planet.
All species plays an important role in keeping the ecosystem they live in healthy. If all ecosystems are healthy, our entire planet is healthy. This means that there is a balance between what is produced and what is consumed and that nothing is wasted. As soon as any species increases in number, other species take the opportunity to use this resource until equilibrium has arisen again. Because of our ability to construct weapons and medicines, we are no longer part of this equilibrium. Our footprint on Earth is big – too big! It is time to realize that all species are important and that a rich biodiversity benefits all individuals – including us humans. We can never fully predict what will happen if a species disappears! We must therefore do everything we can to reduce our footprint on Earth and thus reduce the number of species that get extinguished because of us. There is still hope, but time is short!
En planet att samsas om
Man beräknar att det finns cirka 8,7 miljoner arter djur och växter på vår planet.
Det låter ju fantastiskt bra, men hur länge kommer det att vara så?
Somliga arter representeras av ett närmast ofattbart stort antal individer medan andra arter nu bara består av några få djur eller växter.
Växter utgör basen för livet på Jorden. De bildar det syre som de allra flesta livsformer behöver för att leva. De utgör också basnäringen för alla andra organismer – oavsett om de äts direkt av växtätarna eller indirekt föder de rovdjur, parasiter, bakterier, maskar, asätare … som lever av att äta levande eller döda djur.

Därför är det bra att det finns väldigt många olika växtarter som var och en är specialist på att leva under de skiftande livsförutsättningar vår planets olika miljöer erbjuder – både på land och i vatten.
Växtplankton av olika arter kan bestå av enormt många algindivider. De djurarter som lever av växtplankton har därför god tillgång på mat och kan av den anledningen också bestå av väldigt många individer. Hoppkräftor är en sådan djurgrupp. De är mycket små men trots att de flesta av dessa kräftdjur är mindre än 1 mm kan de faktiskt vara den allra största djurarten – både till antalet och till den sammanlagda biomassan!
Detta är väldigt viktigt för oss alla eftersom de utgör den huvudsakliga länken mellan växtplankton och högre nivåer i många av havets näringskedjor. Om växtplanktonmängden minskar på grund av till exempel ökad havstemperatur får det enorma konsekvenser.
En art som det redan finns väldigt få individer kvar av är Kaliforniatumlaren. Hela denna art utgörs av endast ett tiotal individer. Kaliforniatumlaren är alltså på väg att dö ut. Även om man med kraftfulla insatser lyckas skydda de kvarvarande individerna av denna lilla valart från att fastna i fiskeredskap, så kommer den att duka under på grund av den inavel som så få individer medför. Detta öde delar Kaliforniatumlaren med allt för många andra arter. Synnerligen trist!

Varför är det då så viktigt att bevara den biologiska mångfalden?
Jo, alla arter spelar en viktig roll i att hålla det ekosystem de lever i friskt. Om alla ekosystem är friska är hela vår planet frisk. Med det menas att det råder jämvikt mellan det som produceras och det som konsumeras och att inget går till spillo. Så snart någon art ökar i antal tar andra arter tillfället i akt att nyttja denna resurs tills jämvikt på nytt har uppstått.
Sådana svängningar i populationstäthet sker hela tiden och är helt naturliga.
Så har det fungerat under årmiljoner alltifrån att det första livet bildades på Jorden för nästan 4 miljarder år sedan.
Under denna långa tid har det inträffat ett antal katastrofer då en stor del av alla arter dött ut.
Växt- och djurlivet har dock alltid återhämtat sig och Jorden har fyllts av liv igen – men inte samma liv. Nya arter har utvecklats och fyllt de nischer som blivit tomma och de nya nischer som bildats under de nya förutsättningarna. Fantastiskt!
Vi är nu inne i ett nytt massutdöende – denna gång orsakad av oss människor.
Genom vår förmåga att konstruera vapen och mediciner är vi inte längre delaktiga i jämvikten. Vi har skapat oss enorma fördelar mot andra arter och vi ökar katastrofalt i antal på de andra arternas bekostnad genom annektering av mark för byggnationer och odlingar, utsläpp av giftigt avfall och växthusgaser, försurning av hav och sjöar, förorening med skräp och plast, troféjakt, överfiskning mm. Vårt fotavtryck på Jorden är stort – alltför stort!
Listan på konsekvenser av mänskliga aktiviteter kan göras lång. En stor del i problemet är att förändringarna sker så snabbt att djur och växter inte hinner anpassa sig till de nya och föränderliga förhållandena. Evolutionen arbetar långsamt och hinner inte med.

Jag är inte orolig för livet på Jorden. Det kommer att återhämta sig och fylla planeten med nya livsformer igen efter att mänskligheten försvunnit. Jag tycker bara att det är oerhört trist att se hur arter ständigt dör ut på grund av oss.
Det är dags att inse att alla arter har ett värde och att en rik biologisk mångfald gynnar alla individer – även oss människor. Alla arter måste få finnas, inte bara de vi tror att vi kan dra nytta av.
Människan är bara EN av 8 700 000 arter. Ändå beter vi oss som om det var vår planet.
Vi kan aldrig helt förutsäga vad som kommer att hända om en art försvinner!
Vi måste därför göra allt vi kan för att minska vårt fotavtryck på Jorden och på så sätt minska antalet arter som dör ut på grund av oss.
Det finns fortfarande hopp men tiden är knapp!
Jan Westin  Vetenskaplig ledare The Perfect World Foundation    
 

Text av Esmeralda Sjögren och Axel Eriksson  Fältbiologerna 
Climate anxiety is a global issue, and we youth are especially afflicted. Seeing our desired future being risked by those older than us gives rise to strong feelings which fuel anguish in many of us. The nature crises require real action, and youth need to be empowered and brought together to be part of it, in order to turn climate anguish into climate action, according to Esmeralda and Axel, members of Fältbiologerna.
 
Barnets ögon var fulla av glädje och nyfikenhet när Esmeralda kom till förskolan. Esmeralda log, men kunde inte släppa tanken att detta barn ska växa upp i en värld där extremväder och naturkatastrofer är det nya normala. Att Språkrådet 2007 införde ordet “klimatångest” i Nyordslistan är berättigat, visar den hittills största vetenskapliga studien om fenomenet, ”Young People´s Voices on Climate Anxiety, Government Betrayal and Moral Injury: A Global Phenomenon”. Av 10 000 deltagare mellan 18 och 25 år konstateras att 8 av 10 lider av klimatångest, varav 45% påverkas av den i dagliga sysslor samt sättet de äter och sover på. Fler än hälften ser mänskligheten som dödsdömd.

Som engagerade i Fältbiologerna, Sveriges största miljöorganisation för barn och unga, vet vi vilka effekter medvetenhet om klimatkrisen har på vår generation. Vi söker utbildningar och arbeten inom hållbarhet, och väljer att äta mindre kött eller mer lokalproducerat. Snarare än att fortsätta de senaste två seklernas miljöförstörelse, vill vi vara en del av lösningen.
 
Denna vilja är för tung för många unga att bära ensamma. Vi båda vet alltför väl hur hopplöst det kan kännas när beslut fattas om vår framtid i mötesrum som vi unga inte har tillgång till. Vi båda har många gånger trängt undan tankar om vad mer vi själva kan göra för ett bättre klimat eftersom vi vet att det alltid finns mer att göra.

Klimatkrisen kräver handlingskraft nu, och inte bara från oss unga. Vi kan inte lita på politiker som endast säger “bla, bla, bla”. Den kenyanska klimataktivisten Elizabeth Wathuti beskriver krisens brådska: “We won’t die of old age, we’ll die from climate change.”  
 
Dock vet vi att oron för framtiden kan ge styrka att fortsätta kämpa. Vi reagerar starkt när vår och andras framtid sätts på spel för att vi bryr oss. Under de senaste åren har alltfler unga valt att agera på de starka känslor klimatkrisen ger dem. Aldrig tidigare har så många av oss protesterat för vår framtid och mot fortsatt förödelse av vår planet, eller kämpat för att träffa beslutsfattare och föra ungas talan när äldre generationer håller på att svika oss. Aldrig tidigare har vår ungdomsrörelse känts större och mer inkluderande. Att känna starkt för klimatet behöver inte endast leda till ångest. Genom att dela sin kamp med andra kan ångest övergå i hoppfullhet och handlingskraft.
 
Allt gott,
 
Esmeralda och Axel från Fältbiologerna 


 

Text av  Stefan Edman Biolog och Författare

Humanity is in our time faced to larger challenges than ever in it´s history. But now we also, more obvious than only some years ago, can promising observe that a more sustainable world is possible. With a stronger love, reverence and responsibility for the planet, for all connections, biodiversity and beauty. To exercise in everyday wonder is the alpha and omega! See below for some practices!
Kampen för Moder Jord hämtar kraft ur förundran
 
Mänskligheten står inför större utmaningar än någonsin. Men idag ser vi också tydligare än för bara några år sedan att en mera hållbar värld är möjlig. Det är akut bråttom, men inte kört! Och det handlar inte bara om den nya revolutionerande tekniken, ländernas klimatlöften, finansmarknadens nymornade engagemang. Utan om en allt starkare kärlek, vördnad och ansvar för det levande, för sammanhangen, mångfalden, skönheten. Att öva sig i vardagsnära förundran är A och O:
 
Ta upp en näve jord. Nu har du kanske hälften så många levande organismer i din hand som det finns människor på Jorden! Små maskar, skalbaggar, spindlar. Och bakterier som gör mullen vi odlar i, som fångar luftens kväve och binder det i marken så att det sedan blir till proteiner i våra kroppar.
Bakterier som bryter ner döda djur och växter så att
nytt liv kan spira. Våra liv börjar hos dem i varje ögonblick; utan dem funnes vi överhuvudtaget inte.
 
Drick ett glas vatten. Den helt unika vattenmolekylen blev till för miljarder år
sedan i kosmiskt stoft som i sinom tid skulle forma vår planet. Genom de eviga kretsloppen flyter det avsaltade havsvattnet i sjöar, mark och luft och i alla levande varelser. Det finns i våra egna kroppar, i saliven, blodet, hjärnan och alla de 60 000 miljarder cellerna. Vattnet släcker vår törst, i vatten utspelar sig i varje ögonblick livets osannolika, underbara kemi.
  
Dra ett djupt andetag. Drygt 50 procent av syrgasen du andas in är producerad av grönalger i världshavens ytskikt; resten blir till i skogar, gräs, på åkrar och betesmarker. Våra liv börjar där också, bokstavligt talat.
 
Se dig i spegeln. Din kropp är byggd av atomer som blev till i stjärnor, solar som
inte längre finns. Kol, väte, kväve, svavel. Du har dem till låns och ger dem vidare till andra i naturens väv.
Vi är barn av kosmos, det lär oss naturvetenskapen.
Poesin sätter ord på vår förundran:
 Jag tror att ett grässtrå är ingenting mindre än
stjärnornas dagsverke
och att lika fulländade är ett sandkorn, en myra och
gärdsmygens ägg
att lövgrodan är ett mästerverk för den högste
att björnbärsrankan skulle pryda himlens förmak
att den minsta led i min hand kommer alla maskiner
på skam
att kon som idisslar gräset med nedböjt huvud är
skönare än någon staty
och en mus ett mirakel, stort nog att omvända
sextillioner tvivlare
 
Walt Whitman, amerikansk poet, 1819–1882, ”Song of Myself”,
ur samlingen Leaves of Grass

 

EN AV PLANETENS 4 DAGAR  Sommarsolståndet den 21 juni
Det skall vi Fira genom att Gå/Springa/Cykla eller åka Kollektivt dit vi skall
Planeten tackar dig genom att ge dig ett mer HÅLLBART KLIMAT TACK!

Ett Nobelt pris till Lisa Sihlberg Naturskyddsfotograf
Nu tillika Diplomerad Planetskötare 2020

Hon har tilldelats Keep the planet Alives planetskötarutmärkelse år 2020 för ett klokt och värdefullt miljöarbete.
Lisa Sihlberg är naturskyddsfotograf, filmare, föreläsare och inspiratör med fokus på vår natur.
Hon har dokumenterat de hotade elefanterna på Sumatra, vilda orangutanger och de sista regnskogarna på Borneo.
Hennes drivkraft är att inspirera människor till att bättre ta hand om vår planet och hur vi kan leva mer med mindre.
www.lisasihlberg.com
www.instagram.com/lisasihlberg

 

Så här säger Lisa Sihlberg om priset
Det är med stor ära jag tar emot priset för “Planetskötare” 2020. Detta är inte bara en motivation för mig själv att fortsätta att inspirera att ta hand om vår natur, utan också en möjlighet för andra, att se att våra handlingar gör skillnad.
Priset är denna fantastiska bok om barns tankar om framtiden. Tack än en gång och keep keeping the planet alive!
Med vänliga hälsningar,
Lisa Sihlberg – Wildlife photographer & film maker.

Greta Thunberg med Familj har tilldelats Keep the planets Alives
Planetskötare utmärkelse för år 2019.

Maryam Shamloo,ordförande i elevrådet tar emot årets Planetskötarpris 2018 på Kollaskolan!
Tillsammans med enhetschef Marie Johansson.
Överlämnat av Tommy Bengtsson,från
föreningen Keep the planet alive.

Planetskötarpriset 2018 går i år till Kollaskolan i Kungsbacka
För ett långsiktigt/medvetet miljöarbete
Priset utdelas på skolan den 17 december kl12.00

Hjälp oss sprida/inplantera!
Planetens Dag den 21/12,det skall vi fira!!!   Genom att: Gå/skida,cykla,åka kollektivt eller samåka till jobbet,affären,skolan,träning eller vart vi nu ska!

       Planeten tackar dig genom att ge dig ett mer hållbart klimat!

Föreningen,Keep the planet alive,har i V.24 besökt Vegaskolan i Vännäs och Sameskolan i Tärnaby.
För att dela ut/överlämna, Planetskötarpriset.
Pris till Vegaskolan + 9 st.elever för deras betydelsefulla medverkan i boken: Keep the planet alive.
Tilläggas bör att tillbyggnaden är en av Sveriges energisnålaste/vänligaste skolbyggnader/passivhus.
   Pris till Ailo Östergren Njajta på Sameskolan i Tärnaby,för bild och text som också visar tydligt
ett miljövänligt budskap.

loading...

Keep the planet Alive delar ut pris på Planetens dag den 21 /12  till de som gjort något viktigt för miljön   
Ett planetskötardiplom ,Källvatten och en blomma delades ut till Einar Andersson
Även Vega skolan i Vännäs får pris för deras miljöprojekt och Ailo Södergren  som går i Tärnaby Sameskola han får priset för text och bild i boken Keep the planet Alive

Planetens dag instiftas av  föreningen Keep the planet Alive
Läs intervju med styrelseordförande Tommy Bengtsson
 

För stunden förbereder vi oss för medverkan under Bok och Bibliotek, 22-25 September. Ni möter oss i Monter: H04:16 Om möjligt vill vi vara några fler som bemannar montern, och ser gärna fler ungdommar på plats. Är du intresserad kan du gärna höra av dig.

Föreningen Keep the planet alive vill tacka alla Prissponsorer för de fina priser som delades/lottades ut på utställningsavslutningen på Natur historiska Museet. Barnen/ungdomarna blev så glada. De pristagare som ej kunde deltaga kommer att få sina priser skickade till sig. 
 PRISSPONSORER:
Från Kungsmässan, Kungsbacka:
PULSSPORT/cyklar
SYNOPTIK/solglasögon
ICA KVANTUM/ekomat
LEKSAKSLANDET/kluriga pussel
Övriga:
APOTEK AB/hudvårdsprodukter,
BORÅS DJURPARK/entre'biljetter,
UNIVERSEUM/entrebiljetter
KD Market Amber/bärnstenssmycken
Almqvist Smycke o Foto AB/böcker smycken
MARIA ÅKERBERG/deepskin organics
NORRA HALLAND/tidning.
 
Stort tack från barnen/ungdomarna, samt från oss i styrelsen.

I samband med arbetet kring den senaste boken ordnade vi också en utställning som visats under sommaren på Naturhistoriska museet i Göteborg. I lördags var det avslutning med familjefest, inbjudna talare, diplomutdelning och lotteri. Talare var Stefan Edman, författare och känd profil inom miljöfrågor, samt kommunalrådet för Kultur och ungdomsfrågor Mariya Voyvodova (s)  Arrangemanget var lyckat och föreningen tar nu sikte på sin medverkan under Bokmässan i Göteborg, 22-25 september. Ni möter oss i Monter: H04:16 (på andra våningen i närheten av Internationella torget)

Klipp ur GP angående Utställningen på Naturhistoriska Museet 
Utsällningen avslutas den 27/8 med prisutdelning

Utställningen med barn och ungas bilder, deras budskap om miljö/klimat och framtid (som överräcktes i bokform till 200 miljöministrar vid klimatmötet i Paris 2015), närmar sig sitt slut.   27 augusti kl 12.00 på Göteborgs Naturhistoriska Museum, startar avslutningen. Stefan Edman, känd profil inom miljöfrågor, kommer att medverka med ett föredrag. Lite senare, kring kl 13.30, sker prisutdelning samt ett stort lotteri. Detta blir en fest för hela familjen!

Leif Larsson avgående kassör avtackas med en blomma
Leif Larsson avgående kassör avtackas med en blomma
Tommy tackar avgående sekreterare Eva  Hallström med en blomma
Tommy tackar avgående sekreterare Eva Hallström med en blomma

Nu är utställningen på Naturhistoriska igång. (Här finns bilder från invigningen) Passa på att se utställningen, som pågår fram till 27 augusti.

Inbjudan till Utställning på Naturhistoriska museet Göteborg med de bilder som skapats av barnen
den 19 maj 2016 kl 18.00
Utställningen pågår hela sommaren fram till den 27  augusti kl 15.00 då vi avslutar med  diplom och prisutdelning .
Alla är hjärtligt välkommna

Nu är vår bok klar och överlämnad till delegaterna i Paris ,
Du kan nu via formuläret nedan själv införskaffa ett exemplar av denna fina bok med bilder av barn och texter av Jan Eliasson,Åsa Romson,Josefina L Skerk,Martin Almqvist,John Holmberg ,Pernilla Baralt,Stefan Edman och med tankar från de barn som varit med.
Priset är 150kr+50kr i porto så 200 kr sammanlagt
Anmäl i dokumentet nedan så skickar vi hem boken till dig
Beställ boken här

4/12 2015
Jan Eliasson, en av skribenterna i vår bok, var på resande fot under vårt besök på Utrikes Depertementet. Däremot fanns hans trevliga sekreterare på plats och gav Tommy ett varmt mottagande. Tack för det! 

26/11 2015 Vår bok är klar! Idag fick vi hjälp att räcka över den till Miljödepertementet. Imorgon ges den även till Jan Eliassons  kontor. Nu väntar vi spänt på klimatmötets öppnande 

7/6-2015 Nu är det klart att även skribenten och författaren Stefan Edman kommer delta med en text i boken. 

28/5-2015 – Idag glädjer det oss att kunna meddela att Jan Eliasson, FNs vice generalsekreterare, kommer medverka med en sida i den kommande boken. Det samma gäller för vicerektor på Chalmers tekniska högskola, John Holmberg. Varmt välkomna, vi ser alla framemot att läsa Era texter!